Fritidsvetarna

Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier

Schole              Otium               Leisure               Fritid

Startsidan

Den moderna fritiden

Aktuellt - nyheter och konferenser

Fritidspolitisk arena

Utvecklingsområden:

1 Kultur och fritid

2 Social hållbarhet

3 Hälsa och välbefinnande

4 Civilsamhälle, folkbildning och föreningsliv

5 Pigga pensionärer och det goda åldrandet

6 Ungdomsarbete

7 Idrott och fysisk aktivitet

8 Turism och friluftsliv

9 Fritid och kreativitet på jobbet

Fortbildning

Fritidsvetenskaplig bokhandel

Publikationer

Finland

Länkar

Om Fritidsvetarna

In English

Utvecklingsområde 3 - Hälsa och välbefinnande

Hälsa och välbefinnande ger god livskvalitet

Hälsa och välbefinnande är inte samma sak. Hälsan hänger samman med vår kropp. Välbefinnandet hänger samman med vår själ. 

Det finns ingen direkt koppling mellan hälsa och välbefinnande. Vi kan ha hälsan utan att känna välbefinnande. Också det motsatta gäller. 

Däremot finns ett samband. Hälsa är en god grund för att utveckla ett välbefinnande. Å andra sidan vet vi att om vi mår dåligt - har ett illabefinnande - så är risken stor att vi utvecklar ohälsa. Psykosomatiska sjukdomar är ett exempel.

Hälsa och välbefinnande är var sin sida av samma mynt. Läs mer om detta.

Ett fritidsperspektiv på hälsan

I Sverige domineras debatten av hälsan och dess bestämningsfaktorer. Idag vet alla att rökning och drogmissbruk är några viktiga "riskfaktorer" för ohälsa. Trots detta fortsätter vi med antirök- och antidrogkampanjer. Vi är hellre "mot" än "för". Få intresserar sig för välbefinnandet. Vi behöver ändra på det.

Den norske läkaren och folkhälsovetaren Peter F Hjort skrev för flera år sedan:

”Det kan tänkas att trivsel och livsglädje är ett bättre och närmare mål än hälsa att sikta mot. Många känner också att allt tjat om hälsa går ut över trivseln."

Folkhälsoenheten i City of Toronto i Kanada är inne på samma tankegång:

"att ha roligt är en grundläggande förutsättning för hälsan". 

Alltfler forskningsresultat publiceras nu som visar att en aktiv fritid leder till ett högre välbefinnande och därmed också till en bättre hälsa. Det är med stor sannolikhet lika hälsosamt att jogga som att sjunga i kör eller gå i en studiecirkel. 

Det är viktigt att notera att vi talar om aktiv livsstil, där vi själva deltar som subjekt i en aktivitet. Några hälsoeffekter av att enbart konsumera fritid har ännu inte kunnat påvisas. Det är antagligen lika (o)hälsosamt att titta på teater som att titta på fotboll.  

I stället för fler antidrogkampanjer behöver vi en folkbildningskampanj för en aktiv fritid! Läs mer om detta.

Aktiv fritid ger hälsoekonomiska effekter

För flera år sedan skrev den amerikanska forskarorganisationen Academy of Leisure Science

”Rekreations- och fritidsaktiviteter är antagligen en av våra bästa metoder för att bromsa de stigande kostnaderna för medicin och vård. När vårdkostnaderna fortsätter att öka och våra möjligheter att ge vård till alla befolkningsgrupper har minskat, kommer de pengar som vi satsar på att behålla en god hälsa och en berikande livsstil att ge bra återbäring.” 

Läs hela uttalandet på engelska.

Efter åratal av framgångsrikt arbete att förbättra hälsan och informera om riskfaktorer för ohälsa är det nu samhällsekonomiskt mest lönsamt att satsa på att öka medborgarnas välbefinnande. 

  Hälsosamma städer eller kommuner blir inte hälsosamma enbart genom att bygga bort olika slags faror eller att rena luften och vattnet. 

Hälsosamma kommuner

Den viktigaste bestämningsfaktorn för en hälsosam kommun är antalet aktiva medborgare.

Fritidsvetarna hjälper kommuner med: 

►        utveckling av medborgarnas aktivitet och hälsa. 

►        fortbildning av personal och politiker - Förebygga ohälsa eller främja välbefinnande? Fritidsperspektiv på folkhälsa.

 

Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors/Esbo: Larsviksvägen 2 F, Fi - 023 20 Esbo.

Tel: +46 (0)70 - 728 75 65 eller +358 (0)44 - 201 90 50. Skype: Fritidsvetarna.  

E-post: institutet@fritidsvetarna.com

Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier.  Senast ändrad: onsdag 25 september 2013.