Fritidsvetarna

Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier

Schole              Otium               Leisure               Fritid

Startsidan

Den moderna fritiden

Aktuellt - nyheter och konferenser

Fritidspolitisk arena

Utvecklingsområden:

1 Kultur och fritid

2 Social hållbarhet och demokratiutveckling

3 Hälsa och välbefinnande

4 Civilsamhälle, folkbildning och föreningsliv 

5 Pigga pensionärer och det goda åldrandet

6 Ungdomsarbete

7 Idrott och fysisk aktivitet

8 Turism och friluftsliv

9 Fritid och kreativitet på jobbet

Fortbildning

Fritidsvetenskaplig bokhandel

Publikationer

Finland

Länkar

Om Fritidsvetarna

In English

Utvecklingsområde 4 - Civilsamhälle, folkbildning och föreningsliv

Föreningslivet

Föreningsliv och folkbildning hänger intimt samman. När det moderna föreningslivet växte fram i slutet av 1800-talet stod ökad bildning högt upp på dagordningen. Folkbildningen var född.

Föreningsliv och folkbildningsorganisationer har till stora delar samma problem: Hur når man nya grupper och medlemmar? 

För många föreningar är dock frågan ointressant. De är till för sina medlemmar och känner inget behov av en kontaktyta till omgivningen. Där bygger medlemmarna upp ett exkluderande eller ett sammanbindande socialt kapital. Sådana föreningar bildar "välisolerade garderober", för att tala med Studieförbundet Näringsliv och Samhälles Demokratiråd och saknar därmed allmänintresse. Föreningar med denna inställning har ingen eller mycket liten betydelse för uppbyggande av demokratiska strukturer. I värsta fall blir de kravmaskiner för ökade allmänna bidrag till det egna särintresset.

Andra föreningar vill delta i det demokratiska arbetet och bygga upp ett inkluderande eller överbryggande socialt kapital. De har i allmänhet svårt att nå ut till medborgarna och organiserade samarbetsformer mellan olika slags föreningar saknas i allmänhet, särskilt i urbana miljöer. I motsats till det kommersiella livet har föreningslivet ännu inte förstått behovet av ett "föreningslivets galleria". 

Det finns många myter eller halvsanningar om föreningslivet:

  • de är viktiga för det demokratiska samhället

  • föreningsfolk är präktigare än "föreningslösa"

  • föreningslivet är dödsdömt

  • ungdomen är inte intresserad av föreningslivet

  • föreningslivet har inte längre någon  betydelse för samhällsutveckling

Vi har lång erfarenhet av föreningsliv, både praktiskt och teoretiskt. Vi hjälper föreningar med 

►    att bättre förstå sin situation i det moderna samhället,

►    att bygga realistiska framtidsstrategier

Vår metod är föreläsningar - se mer i Föreningslivet i framtidens samhälle - utbildningar och konkret utvecklingsarbete. Kontakta oss för mer information. 

Kommunernas föreningspolitik

Relationen mellan fria föreningar och stat och kommun är känslig. Å ena sidan hävdar föreningslivet med stor rätta att det måste vara självständig gentemot staten. Å andra sidan hävdar staten och kommunerna - med lika stor rätt - att de, eller rättare sagt skattebetalarna, måste få tillbaka ett allmänvärde av de offentliga bidrag och subventioner som föreningslivet får. 

Det finns lösningar på problemet. Vi hjälper kommuner 

►    att tänka igenom sin föreningslivspolitik och utarbeta en politik som tillfredsställer båda parter.

Folkbildningsarbetet

Folkbildningsförbundet drev 2003 sedan ett spännande projekt kring Folkbildningens framsyn. Många organisationer visade en påtaglig självkritik och lust till vidareutveckling. 

Under 1900-talet dominerades arbetet av studiecirkeln som form och boken som verktyg. Inför framtiden måste verksamheten breddas. Vi har föreslagit tre strategier för en utveckling av folkbildningsorganisationerna:

1. Utveckling av bostädernas närområden

I bostadsområdena finns det möjligheter att nå människor i deras vardagsliv. Folkbildningsorganisationerna har genom sitt breda utbud av både fysiska, kulturella, politiska och sociala aktiviteter mycket goda förutsättningar att bli motorn i en utveckling av aktiva medborgare och en fördjupad närdemokrati.

2. Utveckling av den goda arbetsplatsen

Hittills har företagens "friskvård" mest bestått i kost och motion. Sociala och kulturella aktiviteter har satts på undantag. Numer vet vi från forskningen att även sådana är hälsosamma, ja kanske t.o.m. mer hälsosamma. Dessutom skulle vi få en breddning från dagens friskvårdares ensidiga tjat om "fler morötter" och "mer joggning". 

3. Pedagogik för folklig bildning

Finns det en folkbildningspedagogik? Den är i varje fall inte lätt att se. Samtidigt lever många - inte minst i ungdomsgrupperna - att folkbildningsorganisationerna är "mossiga" och "inget för mej". 

Folkbildning måste bli rolig, annars kan den aldrig bli en konkurrent till kommersiella nöjesattraktioner. För att nå dit måste en ny pedagogik utvecklas, folkbildningen får inte betraktas som en ny "skola". Här kommer  fritidsvetenskapens animationspedagogik till hjälp.  

Fritidsvetarna hjälper folkbildningsorganisationerna genom 

►    PM - Tre strategier för utveckling av folkbildningsarbetet. Kan beställas hos Fritidsvetarna

►    Fortbildning Bildning eller folkbildning. Strategier för framtiden.  

►    Utvecklingsarbete.

Kommunal folkbildningspolitik

Folkbildningsorganisationerna har genom sin mångsidiga aktivitet en stor potential i kommunernas fritidspolitiska arbete på att öka medborgarnas livskvalitet och välbefinnande. På många håll används inte denna potential fullt ut. 

Vi hjälper kommunerna 

►    att analysera bildningssituationen i kommunen

►    att utveckla en framgångsrik folkbidlningspolitik.

 

Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors/Esbo: Larsviksvägen 2 F, Fi - 023 20 Esbo.

Tel: +46 (0)70 - 728 75 65 eller +358 (0)44 - 201 90 50. Skype: Fritidsvetarna.  

E-post: institutet@fritidsvetarna.com

Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier.  Senast ändrad: onsdag 25 september 2013.