Fritidsvetarna

Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier

Schole              Otium               Leisure               Fritid

Startsidan

Den moderna fritiden

* Fritidsvetenskap - vad är det?

* Nyttan med fritiden.

* Utställningen Fritiden

Aktuellt - nyheter och konferenser

Fritidspolitisk arena

Utvecklingsområden:

1 Kultur och fritid

2 Social hållbarhet och demokratiutveckling

3 Hälsa och välbefinnande

4 Civilsamhälle, folkbildning och föreningsliv

5 Pigga pensionärer och det goda åldrandet

6 Ungdomsarbete

7 Idrott och fysisk aktivitet

8 Turism och friluftsliv

9 Fritid och kreativitet på jobbet

Fortbildning

Fritidsvetenskaplig bokhandel

Publikationer

Finland

Länkar

Om Fritidsvetarna

In English

Fritidsvetenskap - vad är det?

Fritidsvetenskapens huvudfråga är - varför deltar människor alldeles frivilligt och dessutom utan betalning i vissa aktiviteter?

Svaret är att vi söker icke-materiella livskvaliteter som välbefinnande och ökad frihet. För att nå dit måste vi drivas till aktiviteten av en inre motivation. Över fritiden bestämmer vi själva - inte vår partner, våra föräldrar, våra barn, vår chef eller vår lärare. Aktiviteterna kan ta sig olika uttryck - från fysiska, kulturella, politiska till sociala.

Synsättet är inte särskilt nytt. Det fritidsvetenskapliga tänkandet går tillbaka till den grekiske filosofen Aristoteles. I boken Politiken, skriven 300 år f.Kr. (sv. övers. 1993):

"... hela livet är uppdelat i arbete och fritid, krig och fred, och av handlingarna är några nödvändiga och nyttiga medan andra är sköna. ... krig skall finnas för fredens skull, arbete för fritidens skull och det nödvändiga och nyttiga för det skönas skull. Statsmannen måste ta hänsyn till allt detta i sin lagstiftning, både i enlighet med själens delar och deras handlingar, men med större hänsyn till det som är bättre och till målet."

För Aristoteles var freden, fritiden och att göra det sköna meningen med livet. 

Fritidsvetenskapens utveckling i USA

Sedan Aristoteles dagar har fritidsvetenskapen utvecklats högst betydligt. Den mer moderna fritidsvetenskapen startade med den norskättade amerikanske ekonomen Torstein Veblens Theory of the Leisure Class 1899. På 1930-talet slog sociologin igenom och de första fritidssociologiska studierna kom med klassikern George A Lundberg, Leisure, a suburban study (1934).

På 1960-talet publicerades de första mer betydelsefulla studierna kring fritiden. Sebastian de Grazia, Of Time, Work and Leisure (1962) var en av de första. Under 60-talet var den stora frågan om vi överhuvudtaget kunde ha en fritid om vi inte arbetade. Otaliga böcker och artiklar på temat work and leisure producerades. 

Under åren kring 1970 byggdes universitetsväsendet ut i alla västländer. Institutioner och utbildningsprogram växte fram som svampar ur jorden, så också i USA. Fritidsvetenskapliga under-graduate utbildningar etablerades redan på 1960-talet och ökade lavinartat under 70-talet. Långt ifrån alla höll måttet och antalet har därefter reducerats kraftigt. Å andra sidan har antalet post-graduate utbildningar upp till doktorsexamen ökat starkt sedan 70-talet. Denna utveckling ledde till att antalet professorer i fritidsvetenskap ökade, vilket i sin tur har resulterat i ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker. 

Den amerikanska fritidsvetenskapen har byggts upp i nära anslutning till praktiska fritidsverksamheter i kommuner, hos federala myndigheter och frivilliga organisationer. 1965 bildades branschorganisationen National Recreation and Park Association (NRPA) med sektioner för bl.a. parker och friluftsliv, kommunal fritid, therapeutic recreation samt för universitetslärare och studenter.

Fritidsvetenskapens utveckling i Europa

I Europa ökade under 1960-talet intresset för fritidsvetenskaplig forskning. Även på vår kontinent var fritidssociologerna tidigt ute. En föregångare var fransmannen Joffre Dumazedier som 1967 kom ut på engelska med den tidstypiska Towards a society of leisure. Många trodde på den tiden att fritidssamhället stod för dörren. Deras argument var att då alltmer arbete utfördes av maskiner och robotar kunde arbetstiden minska och därmed skulle fritiden automatiskt öka. Nu vet vi att saken inte riktigt var så enkel.

På 1970-talet började även psykologer reflektera över fritiden. Ungersk-amerikanen Mihály Csíkszentmihályi publicerade 1975 sitt banbrytande arbete, Beyond boredom and anxiety. The experience of play in work and games. Han skulle senare bli berömd för sina teorier om flow. Csíkszentmihályi följdes av finlands-amerikanen Seppo Iso-Aholas The Social Psychology of Leisure and Recreation (1980). Fritidsvetenskapens koppling till socialpsykologin och den nu mer aktuella positive psychology skolan blev stark. Fritidens betydelse för livskvalitet och välbefinnande har därefter ytterligare undersökts.  

Under 1970- och 80-talen växte verksamheten också i Väst-Europa. Storbritannien och Tyskland gick i spetsen. Forskarorganisationen Leisure Studies Association (LSA) bildades 1975 och Deutsche Gesellschaft für Freizeit (DGF) 1971. LSA är fortfarande en mycket aktiv organisation med årliga större och mindre forskningskonferenser. DGF upphörde däremot för några år sedan.

I Storbritannien byggde kommunerna under 60-talet ett stort antal Sports and Leisure Centres. Dessa behövde en manager för att driva verksamheten. Utbildning och forskning kring recreation management utvecklades. George Torkildsons Leisure and Recreation Management är ett exempel på ett centralt brittiskt arbete. Den första upplagan kom ut redan 1983 och den sista 2005. Torkildsen avled samma år.

I Tyskland började redan under det sena 60-talet pedagogerna dominera forskningsområdet. Wolfgang Nahrstedt, Die Entstehung der Freizeit. Dargestellt am Beispiel Hamburgs, kom ut första gången 1972 och gjorde Nahrstedt till en av forskningsområdets förgrundsgestalter. Framför allt Deutsche Gesellschaft für Freizeit tog under 70- och 80-talen initiativet till en rad konferenser och publikationer på temat Freizeitpädagogik, särskilt om den pedagogiska metoden (socio-kulturell) animation vars rötter finns i Frankrike och i svensk folkbildning även om uttrycket inte används i Sverige.

I Tyskland har fritidspedagogiken på senare tid trängts tillbaka. När Nahrstedt och hans kolleger pensionerades har vanligen deras professurer inte återbesatts. Däremot fortsätter både han och den andre giganten Horst W Opaschowski att ge ut böcker och skrifter. Opaschowskis Einführung in die Freizeitwissenschaft kom 2006 ut i sin fjärde upplaga, vilket tyder på att området alls icke är utdött.

I Storbritannien har fritidsvetenskapen alltmer har orienterat sig åt idrotten. Där har fritidsvetenskapen alltid haft en stark koppling till idrotten. Så är dock inte fallet i andra länder. Under de senaste åren har det rått en allmän eufori inför OS i London 2012 och pengarna flödar. Sådant brukar påverka även forskning och utbildning.

I USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland finns dock fortfarande starka branschorganisationer (se nedan). Två nordamerikanska bokförlag Sagamore och Venture, bägge startade och drivna av fritidsvetenskapliga professorer, har specialiserat sig på litteratur inom forskningsfältet. I Storbritannien har flera förlag sedan lång tid tillbaka publicerat litteratur inom området. Detta visar på forskningsområdets vitalitet och att även kommersiella bokförlag finner området intressant.

Numer betraktas fritiden som ett eget forskningsobjekt och fritidsvetenskapen som en egen akademisk disciplin. Borta är den tidiga ensidiga kopplingen till arbetet. Det är numer självklart att också barn och pensionärer kan ha fritid. Så var det inte på 60-talet. Däremot ser vi en skillnad mellan fri tid (freetime), d.v.s. en kvantitet, och fritid (leisure), en kvalitet. Med den definitionen kan vi ha fritid också under lönearbetstiden. Läs mer om detta i Olson, Hans-Erik, Fri tid eller fritid? Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv (2010).

Branschorganisationer

Branschorganisationer och forskningscentra har i flera länder och även internationellt byggts upp för att ta tillvara sektorns intresse och bevaka och stimulera kvalitetsfrågor i både utbildning, forskning och verksamhet. Här är några exempel på sådana:

Vetenskapliga tidskrifter

Ett flertal vetenskapliga tidskrifter publiceras av olika förlag:

Läs mer: 

        Fri tid eller fritid? Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv

        Inspirationsföreläsning - Från "fri från frossa" till livskvalitet 

        Fritidsvetenskap - en introduktion 

 

Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S - 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors/Esbo: Larsviksvägen 2 F, Fi - 023 20 Esbo.

Tel: +46 (0)70 - 728 75 65. Skype: Fritidsvetarna.  

E-post: institutet@fritidsvetarna.com

Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier.  Senast ändrad: fredag 22 juli 2016.