Fritidsvetarna

Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier

Schole              Otium               Leisure               Fritid

Startsidan

Den moderna fritiden

* Fritidsvetenskap - vad är det?

* Nyttan med fritiden.

* Utställningen Fritiden

Aktuellt - nyheter och konferenser

Fritidspolitisk arena

Utvecklingsområden:

1 Kultur och fritid

2 Social hållbarhet och demokratiutveckling

3 Hälsa och välbefinnande

4 Civilsamhälle, folkbildning och föreningsliv

5 Pigga pensionärer och det goda åldrandet

6 Ungdomsarbete

7 Idrott och fysisk aktivitet

8 Turism och friluftsliv

9 Fritid och kreativitet på jobbet

Fortbildning

Fritidsvetenskaplig bokhandel

Publikationer

Finland

Länkar

Om Fritidsvetarna

In English

Utställningen Fritiden Ystad 1936

Sommaren 1936 arrangerade Ystad kommun och Svenska slöjdföreningen (nuv. Svensk Form) utställningen Fritiden i Ystad. Den var en idémässa - alltså inte en varumässa med allt tingel-tangel. Tanken var att visa på fritidens betydelse för

"att skapa goda, sunda och harmoniska människor". 

Utställningen byggdes upp mitt i Ystad. På bilden nedan från 1936 ser vi i bakgrunden "Bollen". Den byggdes för utställningen och med en för dåtiden ny teknik och blev mycket uppmärksammad inom arkitektkretsar. Under utställningen fungerade den som restaurang. Idag är Bollen en idrottshall. 

Så här såg utställningsområdet ut en decemberdag 2001. Bollen i bakgrunden och vattendammen till höger.

Begreppet fritid gavs en bred definition. Utställningen delades in i åtta grupper: 

I.    Introduktionsavdelning – arbete och fritid – ”utställningens idé”. Stat och kommuns åtgärder för fritiden. Folkrörelserna och fritiden (arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen), Kyrkan och fritiden.

II.   Folkbildningsarbetet. Bibliotek, bildningsarbete, litteratur, press.

III   Film, Teater, Musik, Dans, Radio. 

IV   Hobbies. Amatörfotot 

V    Reselivet. Turismen. Hotell och vandrarhem. Samfärdsmedel.

VI   Gymnastik, sport och idrott. Idrottshallen. Tävlingsidrott, gymnastik, jakt och sportfiske, sportredskap och utrustning.

VII  Fritiden i hemmet, hemarbetet. Husmödrars fritid

VIII Kolonistugor, sportstugor, camping och scouting.

Dessutom fanns dansbana, biograf och nöjesfält. Det ordnades med fyrverkerier, konserter, kyrkospel och friluftsteater. Samt olika "dagar", t.ex. "arbetarungdomens dag" på midsommarafton.

 

Så här skrev dåvarande kronprins Gustav Adolf (senare Gustav VI Adolf) i utställningskatalogen:

"Jag menar nu, att den nation kan prisa sig lycklig, där intresset för idrott och friluftsliv går hand i hand med strävan … mot den allmänna bildningens utbredande, den själsliga kulturens höjande. Säkert är att det går mycket bra att förena dessa båda ting…

Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas. Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor.”

En av initiativtagarna till utställningen - professorn i konsthistoria i Uppsala och direktör för Svenska slöjdföreningen Gregor Paulsson - tecknade följande bild av fritiden  i sitt inledningsanförande:

”Då man (läser) … skildringar av stora personer … andas man liksom ut ett slag, ty man har fått en del av svaret på den fråga som man när allt kommer omkring anser som den väsentliga: hurdan var han som människa? Den kan - inte helt men i huvudsak - ställas så: hur begagnade han sin fritid? Detta får givetvis inte fattas så som om flykten undan livets mödor vore livets mening, utan så att allt arbete ålägger människan tvång som hindrar hela hennes natur att komma fram.

'Människans mål', sade Aristoteles, 'är att leva lyckligt och skönt', en målsättning så fjärran som möjligt från den straffdom som officiellt styr kristenhetens liv: Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett.

Det finns arbete som låter människan helt komma fram, den ekonomiskt oberoende konstnärens, den frie forskarens. De kunna leva lyckligt och skönt, deras arbete gäller icke det dagliga brödet, det är på samma gång deras fritid. Det finns arbete som inte kan skänka någon som helst glädje annat än möjligen den att förhindra sysslolöshetens förbannelse, de flesta former av grovarbete, allt arbete där man är en kugg i ett maskineri. Då det mesta arbetet för de flesta människor här i världen är av detta slag må man inte förvåna sig över att mänsklighetens mesta traktan gått ut på att övervinna det. Impulsen till varje verktyg var att ge handen mindre arbete.

Man har nu nått därhän i uppfinnandet av verktyg att en åtminstone formell jämvikt mellan arbete och fritid existerar, uttryckt i det bekanta demonstrationskravet: 8 timmars arbete, 8 timmars sömn, 8 timmars vila. Fritidens berättigande är därmed av samhället erkänt. Därmed har samhället också åtagit sig ansvaret för denna fritids rätta utnyttjande. Det finns många sätt att vila på, från dryckenskap till filosofiska studier. Människan har tyvärr lättare att moraliskt sjunka än höja sig, och ett laisserfaire-system för fritidens utnyttjande är ännu mindre försvarligt än för arbetslivets. I själva verket får man nog säga att det är nöjesindustrien som hittills dragit den mesta nyttan av den nya fritiden. Detta beror på två orsaker, att fritiden ännu är för kort, många äro helt enkelt för trötta att göra annat än sitta i en biograf eller läsa ett illustrerat magasin - och på att vi ännu icke skaffat oss en tillräckligt översiktlig helhetsbild av fritiden för att rätt avväga den.

Det förra påståendet kan låta hädiskt. Skulle inte åtta timmar räcka? Ta vi bort tiden för personlig hygien, resor till och från arbetet samt måltider ha vi skurit ett ganska stort stycke från fritiden, den del av densamma som blir över så att säga som netto blir, lördagar och söndagar oräknade, 3-4 timmar. Detta är en bland mängden av orsaker varför fritidens riktiga organiserande är en samhällsangelägenhet av första ordningen…Det är egentligen endast en konsekvens av denna tankegång att göra en utställning av fritiden för fritiden. Denna konsekvens är dragen i Ystad. Låt oss genom att en gång isolera fritidens värld från arbetets se vad denna vår egen generations skapelse är för något. Om på gott eller ont. Det sker genom att visa mängden av fritidens innehåll, från bokstudier till lägerliv, och dess teknik, organisation och verktyg från de många riksförbundens styrelsearbete till kommunikationsmedlen och sportredskapen. Det tillhör utställningsbesökaren att - som fritiden njutande privatperson likaväl som i egenskap av mer eller mindre aktiv samhällsmedborgare bilda sig en uppfattning av alla dessa innehålls värde och för egen och samhällets del göra den rätta avvägningen.

Må han vid den åsiktsbildningen ha en sak i tankarna, viktigare än alla andra: fritiden är frihetens förutsättning. Den är som den folkliga självstyrelsens livsluft. Ty, som den engelske sociologen Bradford har sagt: ”Människor som är för trötta att tänka, läsa, diskutera en fråga med oavbrutet intresse vända sig nödvändigtvis till de billiga ersättningarna för dessa ting. De bli ett lätt villebråd för suggestion och känslomässig påverkan och utlämnas på nåd och onåd till demagogerna, krigshetsarna och sensationspressen. Folklig styrelse förutsätter intelligenta och kultiverade människor som valmän, och människor kunna endast utveckla sin intelligens och bli kultiverade om de ha medel, trygghet och tid.”

Detta sades och skrevs om utställningen:

"Vill man nu direkt påverka allmänhetens inställning och utöva ett fostrande inflytande, måste man – framför allt vid ett tillfälle som detta – verkligen framföra argumenten i slående, originell och festlig form. Bland den stora invigningspubliken i fredags fanns nog blott en mening därom, nämligen att Fritiden i detta avseende var mycket lyckad. Det är för det första en vacker utställning, inte stor, men välkomponerad och tilltalande för ögat. För det andra är det en modern utställning, vädjande till besökaren med de mest förstklassiga tekniska hjälpmedel. För det tredje är expositionen rolig, det är inte troligt, att någon enda gäspning kommer att inregistreras i dess annaler."

"Någon har sagt att fritidsutställningen ingenting annat är än en jättestor bilderbok för unga och gamla … det betyget var avsett som beröm."

"Även utställningen förutan är ju Ystad värt en resa. Solen skiner gärna över den idylliska staden, en härlig badstrand ligger klappad och klar, och urinvånarna är inte alls svåra att förstå, när man ser deras vänliga anleten.”

”Här och nu skapades det moderna svenska fritidsbegreppet.”

”Liksom ’fritid’ var ’hobby’ ett nytt och okänt ord på 1930-talet … Man fick veta att hobby var något mycket allvarligare än att lägga patience, fiska laxöring eller sticka jumpers.”

”Med arbetskraft och livsglädje, bör samhället hjälpa henne med råd och dåd, ge henne möjlighet att leva sin fria tid rikare, vackrare, mera positivt. Fritiden blir en samhällelig angelägenhet av väl så stor betydelse som arbetstiden.”

”Därefter framhäves mycket starkt, hur fritiden blivit en samhällets angelägenhet. Inte så, att samhället har att direkt organisera medborgarnas fritid. Men så, att samhället sörjer för att fritiden som en i djupaste mening fri tid kan rätt brukas av medborgarna till deras eget och till samhällets gagn. Fritidens användning är – och den saken må understrykas ej minst från folkbildningshåll – en fråga av djup samhällelig innebörd.”

”Kommunalpamparna i Ystad var glada och tacksamma för deras stad hade fått en enastående goodwill i hela Norden såsom fritidsstaden framför alla andra."

Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S - 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors/Esbo: Larsviksvägen 2 F, Fi - 023 20 Esbo.

Tel: +46 (0)70 - 728 75 65. Skype: Fritidsvetarna.  

E-post: institutet@fritidsvetarna.com

Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier.  Senast ändrad: tisdag 09 augusti 2016.